ITP Sjö-konflikten
Sjöfartens Arbetsgivareförbunds mål med ett nytt avtal för förtida ålderspension. Här kan du läsa kort fakta samt frågor och svar om avtalet.
Senaste informationen om förhandlingarna
SARF kommenterar fackets nej till medlarbudet
Medlarnas bud i kort sammanfattning:
Rätten att gå i förtida ålderspension vid 61 och 62 års ålder bibehålls för de som är födda 1954 eller tidigare, vilket innebär att rätten att gå i förtida ålderspension från och med 2015 är 62 år. Samtidigt upphör med andra ord rätten att gå i förtida ålderspension vid 60 respektive 61 års ålder.
ITP-sjö och det allmänna ITP-avtalet utgör två från varandra skilda avtal.
Avtalet löper till och med den 31 mars 2015.
Frågor och Svar
Vad handlar konflikten om?
Sjöfartens Arbetsgivareförbund, SARF, har sagt upp ITP-Sjö, det unika pensionsavtal som ger befäl rätt att gå i förtida ålderspension vid 60 års ålder. SARF har vidtagit denna åtgärd för att kunna hålla pensionskostnaderna i schack, vilket vi behöver för att kunna bidra till den svenska sjöfartens konkurrenskraft. SARF säger samtidigt inte att det är, som på den övriga svenska arbetsmarknaden, 65 år som ska gälla. SARF erbjuder fortsatt en möjlighet till en förtida ålderspension från 62 år, istället för 60 år - Det är hela frågeställningen.
Möjlighet till förtida ålderspension vid 62 års ålder gör befälen till en fortsatt mycket privilegierad grupp på den svenska arbetsmarknaden och det särskilt i en tid när frågan om att höja den allmänna pensionsåldern från 65 till 67 år tar allt mer plats i samhällsdebatten.Vad innebär det varsel som sjöbefälen lagt?
Om det löses ut kommer det att lamslå Sveriges förbindelser med omgivande länder från och med den 1 april. Totalt har Sjöbefälsförbundet och Sveriges Fartygsbefälsförening varslat om strejk på 30 färjor, vilket är liktydigt med hela den svenska färjeflottan i internationell trafik. Även färjeförbindelserna mellan Gotland och fastlandet kommer att påverkas i betydande omfattning.Vad är målsättningen med ett nytt av tal för arbetsgivarna?
Målsättningen är fortfarande att nå en ny pensionsöverenskommelse som leder till en rimlig och överblickbar kostnad och vår förhoppning är att befälsorganisationerna skall möta upp i konstruktiva förhandlingar för att dessa mål skall kunna förverkligas.
Vad kostar de förtida pensioneringarna idag?
Kostnaden beror på antalet personer som ansöker om förtida pensionering, i medeltal kostar varje beviljad pensionering en miljon kr. I dagsläget finns det ansökningar om förtida pensionering till en kostnad om drygt 110 miljoner kr. Denna kostnad motsvarar med råge två års löneökningskostnader för hela befälskåren.
Är denna avtalsförändring en ny fråga för er?
Nej. Samtal har förts över en lång tid mellan parternaoch på grund av den allt skarpare konkurrensen i branschen ansåg SARF att något måste göras åt saken.
Sjöbefälsförbundet och Sveriges Fartygsbefälsförening hävdar att det inte förts några förhandlingar i frågan. Vad säger ni om det?
Några förhandlingar i formell mening har det inte varit, det stämmer. Men facken vet precis som vi, att denna fråga liksom alla andra frågor, först diskuteras under icke protokollförda möten för att parterna ska kunna få en uppfattning om vilken väg man kan gå för att lösa olika förslag och frågeställningar. Just denna fråga har vi fört diskussioner om i ett antal olika konstellationer med experter och andra inblandade under 10 år utan att komma någonstans. Sjöbefälens fack har aldrig visat någon vilja till att finna en konstruktiv lösning och därmed har vi inte haft någon annan utväg än att säga upp avtalet för att få upp frågan till formell diskussion.
Sjöbefälens fackliga företrädare menar att det är deras medlemmar som betalat in till kassan som gör det möjligt till förtida ålderspension och att de nu blir snuvade på dessa pengar. Vad svarar ni på det?
Sjöbefälen har inte avstått från någonting, än mindre betalat in något till pensionskassan. Även om de skulle har rätt i sitt påstående, så har de under årens lopp med god marginal och med ständiga konflikthot kompenserat sig för detta. Exempel på detta är inte minst den senaste avtalsrörelsen, då de efter varsel om strejk tvingade till sig lönehöjningar 14,5-18 procent under en treårsperiod.
Vad är det som gör det ekonomiska läget för de svenska rederierna tuffare just nu?
Dels handlar det om den finanskris och lågkonjunktur som hela världen precis varit med om och som fortfarande påverkar oss. Dels innebär den allt mer globaliserade marknaden en mycket tuffare konkurrens med kraftig press på priser för frakter och persontransporter. I detta tuffare konkurrensläge är dessutom personalkostnaderna för svenskflaggade fartyg sedantidigare högre än för fartyg under annan flagg, exempelvis norsk och dansk. Dessutom bär svenska rederier extra kostnader jämfört med sina utländska konkurrenter på grund av att Sverige inte infört en så kallad tonnageskatt. Flera rederier har därför valt att flagga ut sina fartyg till bland andra dessa flaggor och fler rederier är på gång.
Är detta en bara en kostnadsfråga för rederierna?
Det är en viktig kostnadsfråga, men det handlar också om ett avtal som, enligt SARF:s uppfattning, blivit otidsenligt. Problemet när det gäller kostnaderna för de förtida ålderspensioneringarna är att de blivit alltför höga och dessutom är omöjliga att förutse för rederierna.
Vad innebär tonnageskatten?
Tonnageskatten innebär att inkomsten från fartyg bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens volymmässiga lastkapacitet. Rederierna betalar skatt bestämd på denna schabloninkomst i stället för på de faktiska inkomsterna från fartygen. Dessa olika sätt att beskatta rederinäringen snedvrider konkurrensen till Sveriges nackdel, vilket medfört – och medför – att delar av den svenska handelsflottan flaggas ut.
Hur många fartyg flaggar ut från den svenska fartygsflottan?
Under förra året flaggades 30 svenska fartyg över till utländskt flagg och enligt uppgifter från Sveriges Redareförening kommer ytterligare minst 20 fartyg lämna Sverige under 2010.
När skrevs avtalet som ger rätt till förtida pension vid 60 år?
Möjligheten att gå i förtida ålderspension för sjöbefäl infördes år 1970. Arbetsförhållandena var då betydligt hårdare än idag och man tjänstgjorde också under längre perioder i sträck ofta under upp till fyra månader åt gången. Idag är avlösningssystemen sådana att de ombordanställda får betydligt tätare avbrott i tjänstgöringen.
Gäller dessa regler även för andra yrkesgrupper som arbetar till sjöss?
Nej, detta är något som endast gäller för sjöbefälen. Frågan har därför blivit varför denna yrkesgrupp ska kunna gå i förtida ålderspension. Det finns också exempel på andra yrkesgrupper som har minst lika krävande arbetsförhållanden som befäl och inte heller dessa har rätt att gå i förtida ålderspension.
Vad händer nu?
Medlarna har fredagen den 12 mars lämnat nya bud i en så kallad slutlig hemställan. Svar på denna ska parterna lämna på tisdag den 16 mars kl 13.
ITP-Sjö avtalet löper fram till den 31 mars och SARF har fortfarande som mål att före detta datum ha träffat överenskommelse med befälsförbunden om ett nytt pensionsavtal.
Korta fakta om avtalet
Avtalet löper årsvis med 6 månaders uppsägning, dock med det förbehållet att det måste sägas upp före den 30/9 varje år.
Regler för rätt till förtida pension innebär:sjöbefäl har genom ITP-sjö avtalet rätt att gå i förtida ålderspension från och med 60 års ålder.
Avtalet omfattar:
ca 110 företag och drygt 4000 sjöbefäl.
Lönenivå:
Genomsnittslönen för ett sjöbefäl är omkring 34000 kronor per månad.
Slutlönen för en befälhavare i högsta fartygsgrupp är mellan 55000 – 70000 kronor per månad. Högre löner förekommer.